Civilsamhället måste mobiliseras för omställningen till ett hållbart samhälle

Vi får i stort sett dagligen rapporter och information om klimatkrisens konsekvenser. FN varnar för att katastrofer beroende på klimatkrisen händer varje vecka. Det vi möter i media är de stora katastroferna, men hela tiden inträffar väderhändelser som orsakar dödsfall, tvingar människor att flytta och orsakar lidande för dem som drabbas samtidigt som vårt ekologiska system hotas.”This is not about the future, this is about today”, säger Mami Mitzutori, FN:s generalsekreterares representant för reduktion av katastrofrisker.

Samtidigt ser vi att det går för långsamt med att besluta och genomföra åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser och som minskar konsekvenserna av dagens och framtidens katastrofer. Det globala politiska systemet fungerar inte som det borde göra.

Vi måste därför agera utifrån civilsamhällets möjligheter att påverka våra politiker, samtidigt som vi skapar en allt kraftfullare opinion för den omställning till ett hållbart samhälle som vi vill överlämna till våra efterlevande. På kort tid ser vi hur sådana rörelser kan få enormt storspridning, där Greta Thunbergs klimatstrejk visar att det finns en oro och en vilja till förändring världen över. Politikerna måste nu förhålla sig till ungdomarnas protester och aktioner och de som inte intar en positiv attityd,kommer att betraktas som klimatförnekare.

Vi representerar Klimatriksdagen, som är en del i civilsamhällets organisering för att åstadkomma en rättvis omställning till ett hållbart samhälle. Genom att till de politiska partierna föra fram skarpa förslag till åtgärder och samtidigt skapa opinion för vad som krävs för att genomföra omställningen,agerar vi för att klimatkrisen ständigt ska vara i fokus. Då vi är partipolitiskt oberoende agerar vi för att alla partier ska skärpa sin klimatpolitik.

Under 2018 var våra aktiviteter inriktade på det svenska Riksdagsvalet och som kulminerade med Klimatriksdagen i maj. Då röstades 12 motioner inom olika samhällssektorer fram och som i samband med avslutningen på Klimatriksdagen överlämnades till representanter för alla riksdagspartierna. Hur partierna har behandlat åtgärdsförslagen i dessa 12 motioner har vi sedan följt upp och fortsatt att föra ut på olika sätt.

Under våren har fokus varit på EU-parlamentsvalet. Seminarier har genomförts för att skapa opinion för att valet ska få fokus på klimatkrisen och som en avslutande aktivitet genomfördes en utfrågning av representanter för alla de partier som varit i EU-parlamentet senaste mandatperioden. Intresset för vårens seminarier och avslutande utfrågning av EU-parlamentariker har varit stort; precis som många undersökningar visat under våren så såg vi prov på att klimatet var den viktigaste frågan för många väljare i EU-valet. Tillsammans med fjolårets motioner så utmynnade vårens aktiviteter i ett call-for -action som överlämnades till EU-parlamentskandidaterna inför kommande mandatperiod.

Under hösten kommer Klimatriksdagen att följa upp regeringens handlingsplan för att uppfylla det klimatpolitiska ramverkets mål. Det klimatpolitiska ramverket omfattar endast de territoriella utsläppen, men det kommer ändå att kräva insatser i form av åtgärder och styrmedel av en helt annan omfattning än vad som gällt hittills. Under 2018 såg vi ju att utsläppen till och med ökade.Samtidigt måste den nödvändiga omställningen ske för att klara Parisavtalets mål. Perspektivet kan då inte avgränsas till de territoriella utsläppen, utan de utsläpp som vår konsumtion orsakar måste drastiskt minska om vi i Sverige ska ge vårt bidrag till att den globala uppvärmningen inte överstiger Parisavtalets mål. Här är det fortsatt viktigt att följa vad som händer på EU-nivån då de åtgärder som beslutas där i stor utsträckning påverkar ländernas handlingsutrymme för egna åtgärder inom klimatområdet.

Vi vet nu att klimatkrisen kräver insatser som innebär att de globala utsläppen minskar med minst hälften redan till 2030 och netto är nere på noll utsläpp 2050. Detta om vi ska hålla oss inom de gränser som Parisavtalet anger och som krävs för att vi inte ska hamna i en situation utom vår kontroll.Klimatriksdagen, som en del i civilsamhällets agerande för att skapa de politiska förutsättningarna för omställningen till ett hållbart samhälle,kommer här fortsatt att stå på barrikaderna för att påverka politiker och skapa opinion.

Karin Sundby, ordförande Klimatriksdagen

Roger Bydler, styrelseledamot i Klimatriksdagen

‍