Så snällt av storföretagen att påminna oss tusentals gånger om att de ordnar rea på Black Friday så att vi konsumenter kan spara massor av pengar. Rena välgörenheten! Eller? Är det verkligen så det fungerar?

Visst går det att på Black Friday enbart köpa något som man ändå skulle köpt i närtid och nu till lägre pris. Men om de flesta lyckades med det skulle Black Friday försvinna snabbare än miljön skövlas när prylarna produceras. För planerade reor finns ju för att locka oss köpa mer än det vi redan har på inköpslistan.

På internet tigger storföretagen om våra pengar med så kallade erbjudanden särskilt anpassade för oss. I fysiska butiker gör reans köer att vi får extra lång tid att upptäcka fler saker som “kan vara kul att ha”.

Ska vi köpa något manipuleras vi på så många olika sätt. Ibland är reapriserna en ren bluff, ett normalpris som jämförs med en prishöjning som gjordes innan rean. Ofta tror vi att det är ett lägre pris utan att det ens påstås. Vi vet att 99,90 skrivet i en stjärna betyder 100 kr, ändå låter det billigare. För att signalera rea kan också vanliga varor läggas huller om buller i en stor korg. Musik och dofter kan väljas för att stimulera köpkänslor, leksaker ställas i ögonhöjd för barn och vid kassan sådant som vi känner oss värda att slösa lite på nu när vi gjort så fina reafynd.

Men ingen får betalt för att påminna om att vi inte tjänar ett dugg när vi överkonsumerar, oavsett om det är 10 eller 50 procents rabatt. Vi blir av med pengar. Väldigt ofta på saker vi ärligt talat klarar oss utmärkt utan.

För att ändå konstant locka oss till köptemplen satsas årligen över8000 kr per svensk på reklam, så att vi istället för nöjdhet känner mer av skam över allt vi inte har. Många påstår att de minsann inte påverkas av reklam, men den finns ju där för att den fungerar. Även jag påverkas av reklam.

Så låt oss fortsätta lyfta blicken.

Vad händer när föräldrar inte har råd att köpa allt som “alla andra har” till sina barn? Föräldrarna skuldsätter sig, deras barn hamnar utanför och hela generationertänker att bland det viktigaste i livet uppenbarligen är att tjäna mycket pengar.

Ju mer vi konsumerar, desto mer lockas andra att konsumera, likt alkoholisten oftare dricker om andra dricker. Det positiva är att det kan fungera åt andra hållet också. Genom att välja frivillig enkelhet och visa förnöjsamhet utan de senaste prylarna, så kan vi inspirera och underlätta för andra som också vill det.

Vem tänker på sin dödsbädd: Aja, jag hade i alla fall mycket prylar. Visserligen tog det mycket tid att först jobba heltid för att ha råd med allt, och sedan ägna fritiden åt att sköta om och byta ut allt. Men kanske belönas jag efter döden för min ägoism? Visserligen säger alla stora religioner typ tvärtom, men man vet ju aldrig?

Jo. Vi vet redan att konsumtionssamhället sliter ut bådemänniskor ochmiljö. Det är inte värdigt någonstans och gör oss heller inte rika, för rikedom är inte att äga mycket, utan att sakna lite.

Så varför vara efterkloka när vi kan vara kloka redan nu? Tillsammans kan vi skapa ett samarbetssamhälle med tid att hjälpa varandra och förnöjsamt njuta av livet istället för denna ändlösa jakt på nya prylar.Because we're worth it.

Göran Hådén
Talesperson för En köpfri dag – alternativet till Black Friday

‍