Det råder brist på vårdmaterial, bara några månader efter förra krisen och nu är det skyddsmaterial som går åt snabbt. Trots att hösten 2019 inte alls var länge sedan säger en företrädare för en branschorganisation i GP att ”Det här är ganska unikt och allvarligt. ”. Men varför har det blivit så?

En av anledningarna till problemet är att tillverkning sker i det stora Coronalandet i öster och därför kan inte de svenska företag inom medicinsk teknik leverera. För övrigt har även andra industrier problem med produktionen i och med att många komponenter tillverkas i Kina. Den globaliserade fria marknaden fungerar som så att produktionen förläggs till stället där kostnaderna är lägst för tillfället. Detta är inte någon nyhet och problem har uppkommit tidigare. Till exempel var det stora översvämningar i Thailand 2011, där nästintill alla världens hårddiskar till datorer tillverkades, vilket ledde till långvarig brist. En stor del av tillverkningsindustrin arbetar med ”just-in-time manufacturing” vilket betyder att de knappt har några lager. Det funkar bra om det funkar, men när väl en naturkatastrof eller en pandemi kastar grus i maskineriet kan det gå väldigt snett.

Det man bör fråga sig är varför inte samhället har större beredskap när vi nu vet hur marknaden fungerar. För att förstå sig på det ska man komma ihåg att offentlig verksamhet styrs med new public management som är tänkt att göra det offentliga mer effektivt. Som en följd har många delar av den offentliga verksamheten konkurrensutsatts, det vill säga att företag nu sköter många uppgifter. Men då går det som det går. Enligt samma branschföreträdare i GP: ”Corona påverkar hela industrin, så även om svenska myndigheter vill göra upphandlingar så saknas möjligheten till större inköp eftersom det fattas överskott på marknaden…”. När Apoteket AB privatiserades blev de tvungna att effektivisera bort de lager som fanns innan. När nu myndigheter vill köpa in det de behöver kan de ibland få ett nej, på grund av att marknaden har som mål att maximera avkastningen istället för att tillgodose samhällets behov. Kombinationen av marknadsekonomi och avreglering leder i det här fallet till sämre vård med alla dess konsekvenser för samhället. Politiken verkar inte ha fattat detta, som går att läsa i läroböcker, forskningsartiklar eller på Wikipedia hittills, men trots att det var alliansen som drev igenom avregleringen av Apoteket har nu moderatledaren kommit på att det inte var så smart och pläderar för ett nytt vårdlager.

De globaliserade världsmedborgare som flyger jorden runt i jakt på lycka eller pengar har en stor del i den snabba spridningen av viruset. Men nu när folk inte vågar flyga längre knackar flygindustrin på för ännu mer statsstöd till den kris de själva har varit högst delaktiga i (flyget får redan 8 miljarder om året i stöd och skattelättnader). Det kanske är dags att låta marknaden fälla sin dom över flygindustrin men politiken skyndar tvärtom för att hjälpa företag som kommer i kläm i och med Coronavirusets framfart. 

Det statsstödet borde användas för att ställa om samhället istället. Politiken borde stå upp för medborgarna och använda krisen till en grön omstart som professor Gunilla Almered Olsson pläderar för i DN. Även om det må låta cyniskt, så ger coronakrisen insikten att det finns ett sätt för att snabba på klimatomställningen av samhället. Miljörörelsen har länge krävt att subventioner till bolag inom fossil energi måste avvecklas. När nu flygbolag håller på att gå i konkurs, ger detta stater en möjlighet att ställa om samhället genom att inte ”rädda” dessa bolag, även om trycket ökar på staten att göra just detta. I Sverige kan klimatlagen användas som redskap för att rättfärdiga ett beslut om att låta bli att subventionera. Det är dock av högsta vikt att omställningen kopplas till social hållbarhet så att människor även fortsättningsvis kan försörja sig.

‍