Ekonomi betyder ordagrant att hushålla med ändliga resurser. Så varför äger inte miljörörelsen, den gröna rörelsen och omställningsrörelsen hela den ekonomiska debatten? Varför stannar kopplingen mellan miljö och ekonomi vid individuella produktions och konsumentval och som markör för livsstil och identitet? Eller som en etisk, moralisk eller filosofisk fråga?

Svaret ligger delvis i den gröna eller ”röd”-gröna liberalism som i bästa fall haft någon form av globala rättviseambitioner men sällan adresserat miljöintressen hos vanligt folk. Skuldtyngda påbud för de som bor i den ”rika” delen av världen att de är ”orsak” till miljöförstöringen så länge de inte ägnar sig åt ”medveten konsumtion” hjälper föga för de som inte har råd. Samtidigt finns det en allt rikare och mäktigare och i allra högsta grad klassmedveten global överklass som byggt upp och äger de stora multinationella bolag vars ekonomiska intressen bygger på att förstöra planeten. Inte minst de multinationella olje- och fordonsbolag som sen 1960-talet känt till men aktivt mörkat det klimatsammanbrott deras egen verksamhet ger. Storbolag som systematiskt spridit lögner och desinformation om problemet och lika systematiskt hävdat att till exempel massbilismen är en förutsättning för ”ekonomisk tillväxt och jobb för vanligt folk”. Precis som med alla andra frågor de själva är inblandade i så har denna överklass inte minst i miljöfrågan insett den strategiska vikten av att aldrig adressera sina egna intressen som just sina egna.

Istället har man alltid adresserat sina egna intressen som vanligt folks intresse. Så fort vår miljö och våra ändliga resurser förstörs så hävdar denna globala överklass att det behövs för att vanligt folk har ekonomiskt intresse av det. Om inte själva så genom de partier, intresseorganisationer och lobbyorganisationer som företräder och försvarar dem. Just nu till exempel genom storbolagens intresseorganisation Svenskt Näringsliv och deras underorganisation ”Transportföretagen” som förutom att lockouta hamnarbetare driver låtsas-”folkliga” facebookgrupper med namn som ”Bygg ringleden nu” och ”Fakta om höghastighetstågprojektet”. Genom organisationer som dessa hävdar denna överklass att vanligt folk tjänar på att till exempel betala ofattbart dyra motorvägstunnlar för ökad massbilismen som häller bensin på klimatsammanbrottet på bekostnad av miljöinvesteringar, järnväg, kollektivtrafik, välfärd, bostäder med mera. Samtidigt finns det inte en enda miljöorganisation eller parti som tar den ekonomiska debatten och säger emot. Ingen som adresserar de ekonomiska kostnader som till exempel massbilismen redan innebär och kommer att innebära för vanligt folk. Kostnaderna för skogsbränder, förstörda skördar, vattenbrist, extremt väder, försäkringskostnader, döda hav, ökenutbredning, kostnader för miljöflykt, förstörda ekosystemtjänster, massutrotning av djur, sjukdomar, hälsokostnader, krig om resurser, tröskeleffekter med mera med mera. I grunden hur ekonomin totalt har slagits sönder av den fossila kapitalismen med enorma kostnader för vanligt folk. Om dessa kostnader hör vi inget. I stort har miljöfrågorna på så sätt varit en mycket enkel match för den globala överklassen och storbolagen att vinna då miljörörelsen istället för att bjuda motstånd mot dessa ekonomiska vanföreställningar blivit en bekräftelse på den nidbild dessa intressen skapat av miljörörelsen som en samling verklighetsfrämmande, naiva, miljöflummande idealister som inte förstår eller bryr sig om ekonomi, allra minst vanligt folks ekonomi. Eller ännu värre, att man adresserar miljöfrågorna som att de måste kosta på ekonomiskt för i första hand just vanligt folk. Istället har den gröna eller ”röd”-grön liberalismen visat ett totalt ointresse av problemformulera och adressera vanligt folks ekonomiska egenintresse av att stoppa miljöförstöringen. Med tanke på att ekonomin oftast är den viktigaste frågan för vanligt folk så har man därmed visat ett totalt ointresse av att mobilisera vanligt folk överhuvudtaget.

Istället har miljöfrågorna mest adresserats till en hög ”internationell nivå” för ”experter”  att hantera eller som en individuell fråga om konsumtionsval för de individer som har intresse/ork/tid/pengar att bry sig. Eller som en mystifierad ”miljö”fråga som adresserar utsläpp men aldrig adresserar vilka ekonomiska konsekvenser dessa får för vanligt folk. Medan miljöförstörarna sedan får stå i ekonominyheterna och hävda att miljöförstöringen är helt nödvändig för ”jobb och överlevnad för vanligt folk”. Miljörörelsen har så helt på egen hand problemformulerat, adresserat och kodat ”miljöfrågan” till något den egentligen inte är vilket gjort att en stor del av den breda arbetarklassen är helt ointresserad av eller direkt fientligt inställd till sina egna intressen. Det är som att de där storbolagen och den globala överklass som äger dem inte existerar. Som om ingen tjänar respektive förlorar på miljöförstöringen. Som om vi, vanligt folk, inte är helt beroende av vårt klimat, vår luft, våra hav, vår atmosfär, vår mark, våra skogar, vårt vatten, våra djur och vår biologiska mångfald för nej - man kan fortfarande inte äta pengar. Som om vi inte behöver bry oss om den lilla styrande ofattbart rika och mäktiga internationella elit som skapar och tjänar på miljöförstöringen. Som om att miljöförstöringen sker i ett vakuum utan att någon tjänar på den. Som om att det globala klass-samhället inte existerar och inte inbegriper miljöfrågan. Som om att miljö och klimatfrågan är en mystifierad enfråga utan sammanhang.

‍

‍Vad måste göras?‍

Istället måste miljöfrågan sättas i sitt verkliga sammanhang. Istället måste miljöfrågan sättas i sitt ekonomiska sammanhang. Istället måste vanligt folks och den breda arbetarklassens krassa materiella och ekonomiska egenintresse av att hushålla med jordens resurser adresseras! Som sagt – vad ska vi annars leva av? Det är dags att omkoda hela miljökampen! Det är dags att omkoda hela problemformuleringen, adresseringen och retoriken i frågan. Att miljön är grunden för ekonomin som i sin tur är grunden för samhället vilket självklart gör miljöfrågan till samhällets viktigaste fråga. Det är dags för en problemformulering, adressering och retorik som står i relation till detta och blir – minst sagt - mycket hårdare och tuffare!

Det är dags att miljörörelsen, den gröna rörelsen och omställningsrörelsen slutar vara så ”god”, så fin i kanten, så rädd att smutsa ner fingrarna, så rädd att inte hålla ”god ton”, så mästrande och skuldbeläggande mot vanligt folk! Det är dags att den istället utgår från vanligt folk, adresserar klassdimensionen och lägger skulden där den hör hemma - hos eliten! Det är dags att den slutar zooma in på detaljfrågor för en allt mindre skara berörda experter, aktivister, akademiker och heltidsengagerade och istället zoomar ut på helheten och den stora bild som kan relatera till vanligt folks vardag och därmed kan delas, förstås och mobilisera många människor! Det är dags att sluta adressera och mobilisera individer och istället börja adressera och mobilisera kollektiv! Det är dags att språket, tilltalet och retoriken blir offensivt, enkelt, direkt, lättförståeligt, känslosamt, rakt på sak och att det följer en grundläggande, återkommande konfliktlinje som adresserar och mobiliserar vanligt folk mot den globala överklassen och deras bolag! Det är dags att den gröna rörelsen blir populistisk i sin positiva betydelse!

Det ska helt enkelt år 2019 inte längre vara möjligt att gå på de som värnar miljön – och ekonomin – med gammal 80/90 tals-retorik om att de är ”omoderna, känslosamma, utopiska, miljöflummare” som ”inte förstår något om ekonomi” och så vidare. Det är dags att vända upp och ner på retoriken och istället angripa de som försvarar den globala överklassens miljöförstöring som de dagens verkliga tokar, haverister och känslostyrda och vetenskapsförnekande miljöflummare de är! Det är dags att angripa de som försvarar och vill bygga ut den globala överklassens gamla fossil och kärnkraftsdrivna 1900-tals samhälle som de totalt orealistiska och omoderna bakåtsträvare de är – som de som vill leva som man gjorde på 1900-talet! Det är dags att angripa klimatförnekarna som de förvirrade verklighetsförnekande galningar de är! Det är dags att angripa klimatförnekarna som de multinationella storbolagens och den globala överklassens allra duktigaste idioter! Det är dags att angripa klimatförnekarna som de gratisätare på vanligt folks ekonomi de är! Det är dags att med full kraft och stenhårt offensivt angripa den globala överklassens miljöförstöring och de som försvarar den som det hot mot hela den breda arbetarklassens ekonomi och liv de är! Det är dags att även den gröna rörelsen inser att alla enfrågerörelser idag är hopplöst efter sin tid! Det är dags att den gröna rörelsen blir en del av en större progressiv rörelse som gemensamt riktar sina olika konfliktlinjer mot den globala överklass som skapar dem!  Det är dags att miljörörelsen, den gröna rörelsen och omställningsrörelsen uppdaterar sig till 2019!

‍