De senaste månaderna har det kommit en stadig ström med nya rapporter om den skeva inkomstfördelningen både i världen[1]och i Sverige[2]. De rika blir rikare, de fattiga blir fattigare eller, tillsammans med medelklassen, ser sina inkomster stagnera. Trickle-down ekonomin fungerade inte det gångna året heller. Samtidigt som regeringar beslutar om ambitiösa klimatmål och åtgärder har de globala koldioxidutsläppen sannolikt ökat med 2% under 2017[3]. Även de svenska utsläppen förväntas ha ökat under 2017[4], likaså antalet bilar i Stockholms innerstad[5], Stadshusets klimatmål och satsningar till trots.


Det nuvarande ekonomiska systemet har sin tydliga logik som är överordnad politiken oavsett färg. De etablerade partierna är låsta inom en ekonomisk modell som präglas av ständig tillväxt, konkurrens och monetär värdering av resurser och resultat. En modell där målet med ekonomisk aktivitet är maximering av vinst och minimering av kostnader, dvs. att framgång beskrivs och mäts enbart i termer av pengar. Ska miljömässiga och sociala aspekterna vägas in så är lösningen att sätta en prislapp på dem också[6]. Vi kan kalla modellen för kapitalism, för enkelhetens skull.


Många är idag överens om att det ekonomiska systemet måste förändras för att vi ska kunna uppnå ett mer hållbart samhälle och undvika bl. a. katastrofala klimatförändringar, men inom politiken är dessa röster svaga, för att inte säga frånvarande. Det finns inga alternativa visioner utan enbart förslag till marginella justeringar som inte utmanar systemet. Det skapar problem inte minst för gröna politiker vars ideal är omöjliga att förverkliga genom en realpolitik dominerad av marknadsliberalism och lobbyism.


Hoppet är dock inte ute, det finns två goda nyheter:

• (1) Det finns ett folkligt stöd för att förändra ekonomin! Bernie Sanders popularitet i USA är uppenbar men fortfarande obegriplig både för meningsmotståndare och de tillväxttroende demokraterna (och nej, Sanders är inte kommunist. Kommunismen kommer aldrig att bli folklig igen). Det Sanders står för är en mer mänsklig ekonomi – och även utan en detaljerad långsiktig vision räcker det för att människor ska stödja honom.
  
  
• (2) Alternativen finns! Och då menar jag alternativ som innebär att både marknaden och entreprenören får en stor roll i omställningen och på inget sätt diskrimineras eller begränsas. Resten av inlägget kommer att handla om just ett sådant alternativ – Economy for the Common Good [7] , ECG (på svenska - Ekonomin för det allmänna bästa). Economy for the Common Good är en växande rörelse som redan är förankrad i praktiken - över 400 företag, små som stora, använder sig av modellen idag.
  

Kärnan i ECG-modellen är att pengar upphör att vara målet och måttet för framgång, istället ses de som medel, samt att hela ekonomin sätts in i en mänsklig kontext. Målet med all ekonomisk aktivitet (i linje med den ursprungliga meningen av det grekiska ordet oikonomia) är att förvalta de gemensamma resurserna på ett sätt som skapar mest nytta. Alltså är målet med ekonomin att skapa det mesta av det allmänna bästa. Hur vet vi då vad detta är och hur mäter vi det?


ECG-rörelsen har utvecklat en så kallad Common Good Matrix[8], en sorts bokslut, en matris för det allmänna bästa, som innehåller grundprinciper och värderingar för hur samhällsnytta kan beskrivas, baserat på bland annat internationella konventioner. Utveckling av matrisen är en öppen och ständigt pågående process inom rörelsen – dagsaktuell är version 5.0 – och det finns inget hinder för att göra den demokratiska processen bredare. I länder med representativ demokrati skulle till exempel parlamentet kunna vara en plats där dessa frågor diskuteras och beslutas.


Mänsklig värdighet, Solidaritet och social rättvisa, Ekologisk hållbarhet samt Transparens och medbestämmande – det är de fyra grundprinciperna som ECG-modellen bygger på. Rent praktiskt, när ett företag eller en organisation vill använda modellen så handlar det om att tillämpa dessa principer i relation till alla som berörs av ens verksamhet, så som medarbetare, samarbetspartners, kunder, ägare och investerare samt det omgivande samhället. Med hjälp av modellen kan företaget skapa en helhetlig bild av sin verksamhet och kommunicera den med alla sina intressenter.


Över 400 företag i flera länder använder sig idag av ECG-modellen och publicerar sina verksamhetsberättelser, Common Good Reports. Ett antal företag i Tyskland, däribland Vaude, som är en känd tillverkare av friluftsutrustning, arbetar för att ECG ska bli officiellt erkänt som en av de rekommenderade metoderna för de nya EU-kraven för icke-finansiell rapportering för stora företag. I Sverige har vi ett pionjärföretag och ECG-ambassadör, det göteborgska kooperativet Vägen ut![9] som började sitt ECG engagemang år 2014.


ECG-rörelsen arbetar dock inte bara mot företag utan ser den politiska förändringen som en nödvändig förutsättning för en mer hållbar ekonomi. Det finns idag flera kommuner, städer och regioner i Europa (till exempel Region Valencia i Spanien[10]) som har börjat inkludera ECG i sin upphandlingspraxis eller regionala lagstiftning. På det sättet vill politikerna skapa en mer rättvis spelplan för näringslivet och stödja social innovation och hållbart entreprenörskap i sina regioner. Det är även dags att ta ytterligare steg och politiskt verka för förändring på nationell nivå och inom EU. Inte minst inom de gröna partierna borde det finnas intresse för dessa frågor.


Det är inte för sent att börja utveckla en ny ekonomisk politik med fokus på människor och miljö, en ekonomi som tjänar det allmänna bästa, även i Sverige, valåret till trots!


Svetlana Gross, aktiv medlem i den svenska organisationen för Economy for the Common Good, till vardags doktorand på Handelshögskolan i Stockholm.


Den svenska ideella föreningen bildades sommaren 2016 och består idag av ett 15-tal aktiva medlemmar. Välkomna att hälsa på i föreningens Facebook-grupp som har över 260 medlemmar.

[1] Till ex Oxfam “Reward work, not wealth” https://www.oxfam.org/en/research/reward-work-not-wealth, och Alvaredo, Chancel, Piketty m.fl. “World Inequality Report 2018” http://wir2018.wid.world/files/download/wir2018-summary-english.pdf

[2] Svenska Dagbladet, 2 februari 2018 “Inkomstklyftor ökar oavsett regering” https://www.svd.se/inkomstklyftor-okar-oavsett-regering

[3] Global Carbon Project, http://www.globalcarbonproject.org/carbonbudget/17/highlights.htm

[4] SVT 3 oktober 2017, ”Klimatutsläpp har ökat med rödgrön regering” https://www.svt.se/nyheter/inrikes/klimatutslappen-har-okat-med-rodgron-regering

[5] Mitt i Stockholm, 18 januari 2018, ” 3 300 fler resor genom vägtullarna – per dag” https://mitti.se/nyheter/trafik/aker-genom-vagtullarna/

[6] En bra översikt av metoder, där även Economy for the Common Good är med, är gjort av Coompanion, ”Hur talar vi om för andra om vilken nytta vi gör” https://goteborgsregionen.coompanion.se/wp-content/uploads/sites/4/2016/03/Metodbok.pdf. De flesta av metoder förutsätter monetarisering av de sociala värdena.

[7] Economy for the Common Good, https://www.ecogood.org/en

[8] Common Good Matrix, https://www.ecogood.org/en/common-good-balance-sheet/common-good-matrix/

[9] Vägen ut! kooperativet http://vagenut.coop/om-oss/miljo

[10] “Economy for the Common Good in Spanish legislation for the promotion of businesses” https://www.ecogood.org/en/meta-navigation-top/blog/economy-common-good-spanish-legislation-promotion-businesses/