Såg Isabella Lövin i SVT Rapport där hon försökte bemöta frågan varför utsläppen i landet ökar istället för att minska. Det gick inget vidare, men så är det också en hopplös sak att på ett trovärdigt sätt utlova att det bara handlar om tillfälliga bakslag och att det snart kommer att bli bättre.

Med vår nuvarande livsstil, den rådande ekonomiska ordningen och den teknologi som i dagsläget står oss till buds kommer det, trots alla solceller, knappast att gå åt rätt håll inom rimlig tid. Här är förstås den globala utvecklingen avgörande och där ser det ännu sämre ut varför liknande åtgärder som de som beskrivs nedan även måste ske globalt.

Det krävs inget geni för att inse att så länge det finns en uppblåst köpkraft hos en stor andel av hushållen så leder det också till dito konsumtion. En obefintlig inflation under flera år har drivit på utvecklingen.

Finns det då några riktigt radikala lösningar på detta problem? Ja, här i Sverige skulle politikerna e x v kunna besluta om att i varierande grad dra in köpkraft för en majoritet av hushållen inklusive minska möjligheten till lånefinansiering av både boende och ren konsumtion där köksrenoveringar, personbilar och långresor dominerar. Även det omfattande matsvinnet visar på att det finns utrymme att ta av. Några grupper behöver förvisso få stärkt köpkraft vilket säkerligen kommer att gynna den inhemska marknaden. Dessa har ofta också orimligt höga boendekostnader. Samtidigt borde skattesystemet läggas om så att tyngdpunkten hamnar på beskattning av konsumtion. Då kommer det att finnas utrymme för finansiering av en rimlig välfärd åt alla vilket även kommer att ge nya arbetstillfällen. Denna utveckling kan dessutom förstärkas om normalarbetstiden samtidigt förkortas.

Dessa tankar kommer förstås inte att realiseras så länge politikerna, med dagens blockpolitik, bedömer att de inte är förenliga med folkviljan. Man hoppas istället på att teknikutvecklingen ska lösa problemet på sikt. Detta visar bara att mänsklighetens utsatta situation ännu inte trängt igenom i det allmänna medvetandet. Ändå finns vissa indikationer på motsatsen, e x v en aktion som vill stoppa ytterligare generella skattesänkningar.

Våra politiker har emellertid sen tidigare identifierat några områden som kräver långsiktiga lösningar och därför valt att samverka över blockgränsen, såsom försvaret, energin och pensionerna.

Miljön är ett område där ett liknande synsätt så innerligt väl behövs och där vissa partier istället tävlar om vem som är mest grönt. Målen är redan satta och dem råder ju rent formellt enighet kring liksom den nödvändiga tidsplanen för att uppnå dem. Men vilka åtgärder som krävs på vägen dit är man mindre överens om. De politiska beslut som nu måste till ligger i linje med vad som ovan sagts om skattesystemet. De kan säkert vara impopulära i flera läger i nuläget varför det just krävs breda politiska överenskommelser. Skatter är ett område med ideologisk sprängkraft men där långsiktiga beslut på ett påtagligt sätt skulle stödja miljöpolitiken. Sedan gäller det att identifiera fler liknande områden där ett kan vara hur vi ska stödja den inhemska livsmedelsförsörjning på ett hållbart sätt.

Det är uppenbart att vi inte har tid att vänta ytterligare på konkreta åtgärder som gör att vi påtagligt närmar oss de uppsatta miljömålen. Vad krävs då för att bryta det nuvarande dödläget? Svaret är givet: att våra politiker inser att de måste samarbeta i frågor som är av avgörande betydelse för den fysiska miljön och som samtidigt får stora socioekonomiska återverkningar för människor. Detta förhållningssätt skulle skapa en större respekt för klimat- & miljöfrågor hos allmänheten.