‍

Agnes Wold är en av mina idoler i den offentliga debatten. Hon är alltid kunnig och alltid tydlig. Därför såg jag mycket fram emot åt att läsa just hennes resonemang om basinkomst i första februarinumret av tidningen Fokus. Men efter att ha läst texten börjar jag nästan fundera på om det kanske ändå är plasten som orsakar adhd och saltet vi måste skydda våra spädbarn mot.  


Enligt Wold finns det debattörer som vill “betala folk för att göra ingenting”. Det kanske stämmer men riktigt så enkel är naturligtvis inte frågan i verkligheten. I Sverige är det få som förespråkar något i stil med att kvinnor som sliter i hemtjänsten skall betala för att playboys skall kunna sova på dagen och snorta kokain på natten. Jag hoppas därför att Agnes vill släppa sina förutfattade meningar om basinkomst och följa med på en möjligheternas resa med basinkomsten som verktyg mot en värld som är bättre för både deltidande hemtjänstkvinnor, latmaskar och driftiga entreprenörer.


Sverige är idag ett polariserat land där vare sig en högervriden eller vänstervriden basinkomst är politiskt tänkbar. Företrädare för olika varianter finns i alla partier men de står långt ifrån varandra om “hur”. Basinkomst kan konceptuellt införas så att de fattiga blir fattigare och de rika blir rikare eller precis tvärtom. En svensk implementation så skulle av allt att döma behöva vara både frivillig och inkomstneutral för att vara politiskt möjlig, de flesta bör därför få ut ungefär samma disponibla inkomst före som efter reformen.


Exempelvis, om vi sätter BI-nivån till 6000kr (strax under garantipension) och samtidigt sänker ersättningsnivåerna i a-kassan, sjukförsäkringen, försörjningsstödet, pensionen och andra skyddsnät med 6000kr så är det tydligt att systemet vore mer eller mindre inkomstneutralt för både medborgare och det offentliga när vi bara tittar på gruppen som redan idag försörjs av de offentliga trygghetssystemen. Den gruppen skulle försörjas till samma kostnad även imorgon och få ut samma summa. Skillnaden skulle bara vara att 6000kr var okorrelerade till vilket trygghetssystem de tillhör.

Fördelen med det är att just den delen inte kan falla bort mellan stolarna när olika myndigheter och regelsystem bestämmer sig för att fasa ut, lasa ut eller sjasa ut någon ur det ena trygghetssystemet i förhoppning att de skall bli en pinne i något annat system i stället.


Genom reformen ändras varken statens kostnad eller individens disponibla inkomst. Syftet är inte att öka eller minska fördelningspolitiken, syftet är att öka friheten och att införa en grundtrygghet som gör att fler vågar pröva sina vingar. Basinkomsten kan dämpa fallet för dem som gör små eller stora fel i den administrativa processen och ge en liten trygghet och stabilitet till fler.


När vi applicerar samma tankesätt på dem som arbetar så skall de alltså ha lika mycket pengar med basinkomst som de hade innan basinkomsten. Skatten måste alltså höjas med ungefär 6000kr per arbetande person och månad för att det skall gå jämnt upp. Det finns många vägar dit men i storlek handlar det om att jobbskatteavdragen försvinner och brytpunkten för statlig skatt sänks kraftigt, alternativa skattebaser har föreslagits som delfinansiering och speglar förslagsställarens preferens, gröna gillar miljöskatter, högern gillar markvärdesskatter och vänstern brukar föredra kapitalskatter.


Men basinkomstreformen skall inte blandas ihop med reformer som går ut på att gynna den ena gruppen över den andra. Basinkomstreformen är en justering av HUR fördelningspolitiken fungerar, inte dess storlek. Justeringen främjar frihet, kreativitet, engagemang, utbildning, entreprenörskap och autonomi och innebär mindre administration, mindre kontroll och mindre risk för fel och fusk. Handläggarnas uppgifter blir till en större del att hjälpa och guida och individens känsla av att vara utlämnad till handläggarens godtycke och blanketternas tyranni minskar.


Inte heller skulle basinkomsten innebära ett samhälle som är väsensskilt från idag där alla ligger på sofflocket medan robotarna (eller kvinnorna) gör jobbet. Faktiskt tyder väldigt lite på att folk väljer att arbeta mindre eller med sämre arbeten med BI, snarare finns det indikationer på att inträdesbarriärerna för att börja arbeta sänksnär de inlåsningseffekter som finns i dagens bidragssystemen minskar.


Med en garanterad basinkomst så är det inte hotet om ofärd som gör att du arbetar. Istället är det strävan efter att få det bättre. På ytan är det inte så stor skillnad. Vi lever och arbetar som vanligt men i sinnet är förändringen av samma magnitud som när vi gick från ett feodalsamhälle till en spirande frihet. Både innan och efter arbetade de flesta människor hela dagarna, men skillnaden i utväxling på arbetet blev enorm och har gett oss allt det som vi tar för givet idag.


Jag tror i och för sig att både lärare, läkare och hemtjänst kommer robotiseras fortare än de flesta anar men jag håller med Agnes Wold om att hotet från automatiseringen har upprepats ända sedan Spinning Jenny’s dagar och det var inte sant då och det är inte sant nu. Även programmeraren automatiseras fortare än många förstår men det märks inte eftersom efterfrågan på program samtidigt ökar (precis som efterfrågan på vård och omsorg kommer göra). Huvuddelen av de arbetsuppgifter som programmerare hade för 20 år sedan gör datorn åt oss redan idag, de jobben existerar inte längre. Vi programmerar redan idag program som programmerar självlärande program.


Basinkomstreformen är tänkt att ge en ökad frihet, inte att piska in ytterligare en betungande skatt från en redan kuvad befolkning. Så länge vi håller oss till att huvudsakligen finansiera reformen genom löneskatter finns det inget som hindrar att vi låter nyblivna 18 åringar välja själva om de vill betala den högre skatten och vara en del av basinkomst-systemet eller om de vill ingå i precis samma system som idag. De två systemen står inte i konflikt med varandra och det ena blir inte sämre för att fler eller färre väljer den vägen. Många tycker att 50% skatt vore en katastrof, andra tycker att det är ett lågt pris att betala för vetskapen om en garanterad grundtrygghet utan nitiska handläggare som jagar dig om du blir sjuk.


Vi behöver inte basinkomst för att rädda oss från robotarna eller öka vår konsumtion, vi vill ha basinkomst för öka vår frihet, trygghet och livsglädje.