Jag vill med detta inlägg försöka förklara vikten av levande ekosystem och biologisk mångfald i arbetet med att klara klimathotet. Det talas om att ersätta fossila bränslen med biobränslen och då främst från skogen. Men vad är skog egentligen?

Trädplantering i Sverige, men även i andra delar av världen, använder sig ofta av växtförädlade trädplantor, i Sverige framför allt av gran och tall, men också av exotiska trädarter det vill säga trädarter som inte hör hemma i den svenska skogens ekosystem. Problemet med dessa typer av "skogar" (virkesåkrar är ett mer passande namn) är att den inhemska floran, fungan och faunan inte kan överleva i sådana människoskapade monokulturer. Exempelvis så planteras nordamerikanska tallar i Chile, Eukalyptus i Brasilien, oljepalmer på Borneo osv.

Vi gör faktiskt samma sak i Sverige. Istället för att låta naturlig föryngring skapa skogen och dess genetiska mångfald som utvecklats i årtusenden planterar vi växtförädlade träd och exotiska arter som Contortatallar. Dessa har en mindre genetisk mångfald men växer så det knakar vilket gör att skogsbruket kan sänka avverkningsåldrarna på träden. Kortare omloppstider i skogen gör att skogens ekologi aldrig hinner återhämta sig. Vid varje avverkningstillfälle slås mer och mer av den naturliga floran, fungan och faunan ut. Om man avverkar en naturskog med hög biologisk mångfald och ersätter den med planterade växtförädlade granar eller tallar för att avverka dessa när de är 60-80 år gamla och återigen ersätter dem med nya ”bättre” växtförädlade träd som kan avverkas vid 40-60 års ålder så förstår nog alla att de djur, växter och svampar som har naturskogen som sin hemvist aldrig kommer att få en chans att återvända till sitt hem.

Det är bra med gröna växter som via fotosyntesen alstrar syre och lagrar kol i växterna men så som vi idag använder skogen kommer det inte att göra någon större nytta för klimatet. Vi fortsätter hugga ner våra sista naturskogar i Sverige. Skogar som är biologiskt rika miljöer och har stora kollager i skogsmarken. Vid avverkning försvinner den biologiska mångfalden och delar av kollagret i skogsmarken återförs till atmosfären som koldioxid. Kollagret i marken blir dessutom mindre för varje avverkning.

Ekosystemens naturliga funktioner så som en rik biologisk mångfald är så oerhört viktiga, men trots att detta påvisats vetenskapligt många gånger, förnekas det av dem som företräder skogsnäringen Det dystra är också att skogsråvaran i Sverige till omkring 70-80% blir kortlivade produkter så som papper, bindor, blöjor och biobränsle. Dessa kortlivade produkter blir koldioxid i atmosfären i rask takt (papper har en omloppstid på ca 2-3 år) och koldioxid har samma påverkan på klimatet vare sig det kommer från fossila bränslen eller biobränslen. Skulle vi bygga hus och göra långlivade produkter av skogen till 80% då kanske vi skulle kunna börja prata om någon slags klimatnytta men så är inte fallet i Sverige och troligen inte heller någon annanstans i världen där de gamla naturskogarna och urskogarna skövlas. För det är faktiskt sanningen även här i Sverige, våra skogars naturliga ekosystem skövlas.

Det viktigaste vi kan göra är att bejaka betydelsen av funktionella ekosystem och en rik biologisk mångfald då dessa är grunden för att planeten jorden och vår civilisation ska kunna anpassa sig till förändringar i miljön. Ett varmare klimat är en miljöförändring som kommer att bli än svårare att anpassa sig till när vi människor dessutom förstör våra ekosystem. De planetära gränserna som Stockholm Resilience Center (Johan Rockström m. fl.) tagit fram visar att förlusten av biologisk mångfald är den planetära gräns som överskridits allra mest och det måste vi få stopp på om vi överhuvudtaget ska kunna göra nytta för klimatet.

Så snälla ni, lyssna inte allena på skogsnäringens lobbyister som påstår att vi kommer att rädda klimatet genom att hugga ner den gamla skogen och plantera nya träd som om dessa skulle vara nyttigare för klimatet. Sanningen är den att gamla och stora träd tar upp mer koldioxid än unga och små träd samt att gamla skogar lagrar kol i skogsmarken medan unga virkesåkrar inte gör det i samma utsträckning. Men det viktigaste av allt är de gamla naturskogarna också är levande och fungerande ekosystem medan virkesåkrar av planterade träd inte är det.

Jag bifogar en bild där jag jämför utvecklingen av de levande naturskogarnas ekosystem i Sverige och Borneo. För Sveriges del är det Vilhelmina och Åsele kommuner som visas på bilden men samma utveckling har skett i hela Sverige sedan det storskaliga industriskogsbruket med kalhyggen påbörjades på 1950-talet. Naturskogarna (grön färg) har ersatts med virkesåkrar (gul färg). Jämför sedan utvecklingen för Borneos naturskogar. Den är densamma men där planterar man virkesåkrar med oljepalmer. Det finns dock fortfarande mer levande skogsekosystem kvar på Borneo än i Sverige men de är på god väg att göra samma misstag som vi gjort och fortfarande gör här i Sverige. Arealen gamla naturskogar ökar inte i Sverige utan minskar för varje år.

Vi människor måste bli medvetna om vad skog är. Skog är inte enbart träd utan ett helt ekosystem fyllt av svampar, mossor, lavar, insekter anpassade till varierande mikroklimat, olika trädarter och trädens åldrar samt den döda vedens olika nedbrytningsstadier. När vi bejakar detta så kommer vi inse att vi måste ändra vårt sätt att bruka skogarna på och vårt sätt att konsumera på den ändliga resurs som ekosystemen på vår planet faktiskt är. På så sätt kan vi göra nytta för klimatet också. Starka ekonomiska krafter påstår att skogen är en förnyelsebar resurs men det är fel, eftersom de levande skogsekosystemen med rik biologisk mångfald ersätts med virkesåkrar av enfald.

Biologisk mångfald och levande ekosystem är ändliga resurser som försvinner i rasande takt och som inte ges möjligheten att återkomma. En granskogs ekosystem kanske behöver 500 år på sig att åter bli levande. En tallskogs ekosystem behöver 1000 år på sig. Så när ni nu vet att de planterade virkesåkrarna avverkas vid 60-80 års ålder så är det lätt att förstå att ekosystemet skog är en ändlig resurs. För att vi ska klara klimathotet och andra miljöproblem måste vi leva inom de planetära gränserna som jorden och dess ekosystem har.
‍

‍

‍

‍