Ibland undrar jag vad valfrihet egentligen är. Det brukar ramla över mig i livsmedelsaffären. Där står samma smaker yoghurt i flera olika varumärken och jag undrar vad jag egentligen väljer på – är det smaken eller varumärket?

Valfrihet är ett ord som ofta används i förhållande till vad jag betalar för. Varor och tjänster. Valfrihet är hyllad då konkurrens ser till att vi får bra varor och tjänster på ett effektivt sätt till ett bra pris. Allt från enkla varor till skola, hemtjänst, pensionsfonder….

Valfriheten gör även att vi kan dekorera om hemmet varje år, köpa kläder, byta livsstil, och åka på semester. Gärna 10 - 12 timmars flyg till en exotisk plats, för där vilar vi bättre. Numera har vi i Sverige konsumtionsvanor motsvarande 4 planeter för att den ska upprätthållas. Som socialsekreterare fick jag tala om för folk att när lönen är slut, så är den slut. Där fanns inga reservplånböcker att ta till om man hade slarvat. En noterbar skillnad mellan samhällsnivå och personlig nivå. På samhällsnivån upprätthåller vi tillväxt när vi övertrasserar naturkontot.

VAL - FRIHET

Man kan också dela på ordet. Val respektive frihet. Är val mellan produkter och tjänster frihet? Till viss del, visst. Samtidigt tar alla val tid för oss. Här gäller att vara så smart som möjligt. Pris, avkastning, livslängd, energiförbrukning, hälsosamt, trendigt, exotiskt…. Värde för pengarna. Det lyckade valet som ska stå sig i diskussionen med grannarna.

Om vi istället talar om frihet och hur den kan se ut, t.ex. ”utan att skada andra”, då talar vi om hur vi väljer att leva våra liv, livsstil och värderingar. Att välja så det inte skadar andra – en värdering. Men idag väljer vi så det skadar andra. Vi driver jordens plånbok hårt och någonstans märks detta. Men vi bor ofta långt från ”uttag och produktion”, i städer där effekterna inte märks.

”Vem behöver egentligen detta?” – hörs upprört i affären. En man tittar ilsket på hyllor med prydnadssaker. På återvinningscentraler kastas mängder av köksutrustning, prydnadssaker av glas, keramik, plast m.m. I second hand affärer står det i stora travar. Trender som kommit och gått. Ett fåtal hamnar i antikrundans program. Ett fåtal går att återvinna. Enligt SOM institutets undersökning av konsumtionsvanor 2016 , så handlade 55% av oss möbler och heminredning per månad för 500 kronor eller mer.

ÄR FRIHET ATT KONSUMERA?

Frihet för mig är att skapa, diskutera, påverka samhället, leva efter mina värderingar, ingå i en grupp där skratt och generositet flödar, där vi tillsammans skapar ögonblick. De ögonblicken behöver jag inte flyga över jordklotet för.

Kan det vara så att vi hyllar valfrihet som kompensation för jämlikhet? Jämlikhet i form av lön, möjligheter att påverka, likabehandling och respekt. Vi är alla lika, när vi har lika stor valfrihet och kan välja kött till mat varje dag, eller? Valfrihet är i alla fall viktigare än ekonomisk jämlikhet enligt vissa liberaler. Men köttätandet har inte stoppat sextrakasserier, det har ju metoo-kampanjen visat. Det har inte heller gett större möjligheter att påverka samhället. De politiska partierna blir alltmer lika varandra och samlas i en mittfåra om de inte följer populistiska svängningar. De stora valen sker ovanför huvudet på oss som frihandelsavtal, närmande mot NATO, hur naturresurser används… Detta trots att klimatet står högt i människor oro.

INFORMATION SOM DEMOKRATI ELLER MAKT

För att kunna välja behövs information så att vi medborgare kan bidra och välja väg. Som att vi måste ta oss från ca 11 ton koldioxidutsläpp ner till 1 ton utsläpp. Per person och år, enligt Naturvårdsverket. I ljuset av det, ter sig valfriheten rätt naggad. I alla fall om kommande generationer ska ha den kvar. Hur mycket valfrihet ska vi ha nu? Det är där värderingen kommer in i bilden.

Vi får allt svårare att få tillgång till kvalificerad information för att kunna göra kvalificerade politiska val. Vad och hur media rapporterar, driver även detta. Söker man t.ex. på frihandelsavtalen CETA och TTIP, så speglas inte kritiken avtalen fått i artiklarna, om man inte räknar in debattinlägg. Artiklarna finns mestadels under ämnet Ekonomi där det står att handeln kommer underlätta konsumtion och tillväxt. Bilden av hur avtalen uppfattas, förändras drastiskt om man läser sidor som ttip-free-zones.eu. I dessa avtal finns ideologiska ställningstaganden om hur man bedriver handel.

Valåret 2018 kommer fylla oss med ”de viktigaste valfrågorna” som partier och ett otal valundersökningar utser. Media kommer att basunera ut allt. Människan är ett flockdjur. Får vi veta att ”Valets viktigaste fråga är…”, så blir den ofta det. Så påverkbara är vi, att om vi tror att alla rusar åt ett visst håll, så rusar vi också.

I detta ska vi både upprätthålla tillväxt och göra hållbara val. Men ingenstans hörs en politisk diskussion om det ohållbara i dessa dubbla budskap eller en systemkritisk debatt om hur vi kan växla bort från tillväxt. Så att vi inte behöver 4 planeter.

De flesta beskrivningar av en omställning till ett hållbart samhälle talar om att det går att ställa om, men det kommer ”kräva en del uppoffringar”. Vilka uppoffringar får vi aldrig riktigt klart för oss, för det uteblir. Men jobbigt ska vi tydligen anta att det blir. Ser man idag till de argument som reklam säljer på, är argumentet tid i en klass för sig. Folk stressar genom livet, så ”spara tid” säljer. Stress kallar jag för uppoffring. Jag skulle tacksamt se en mindre stressad tillvaro där jag slapp tänka på konkurrens, kläder, pensionsfonder och om husets inredning är trendig nog... För när det gäller sociala normer och regler saknas valfrihet. Det är inte vidare högt i tak för ”avvikande” personligheter. Grupptrycket råder, det vet alla som iakttagit kafferaster på jobbet. Detta trots att självförverkligande stått högt på agendan länge. Är måttstocken enbart lönens, titelns centimetrar? Din egen lyckas smed… Och med det, behovet av rätt kläder. Enligt SOM institutet 2016 handlar 89 % av oss kläder och skor varje månad. Detta trots att vi lämnar minst en fjärdedel av garderoben oanvänd, som andra undersökningar visar.

Är det så att valfriheten egentligen splittrar oss? Att vår tid alltmer beslagtas till dessa relativt små val, som visar att vi klättrat på samhällets stege och är lyckade, istället för att vi söker få ett samhälle vi vill ha?

Där vi på allvar själva bestämmer vad vi anser vara uppoffringar och valfrihet i livet.

IDEOLOGISK VALFRIHET – FINNS DET NUMERA?

När partierna är snubblande lika, medför det att vi blir snuvade på en ideologisk valfrihet. Vi har inte längre möjlighet att välja vilket samhällsbygge vi vill ha. Deras kortsiktighet ger inte visioner om ett samhälle som står stadigt i de utmaningar vi har. Hur ser ett hållbart samhälle ut? Svar behövs. Vi kan inte nöja oss med skattesänkningar som alliansen kom med, för att få större ekonomiskt utrymme till att driva planeten åt fel håll. Vi kan inte nöja oss med att sjukvård försämras och sjukskrivningar ifrågasätts. Dålig människosyn är varken mirakelmedicin eller hållbart. Vi behöver inte nöja oss med meritokratins nuvarande måttstock som flyttar pengar under begrepp som valfrihet och social rörlighet. När nuvarande partisystem krackelerar till förmån för populism är det dags för partierna att förstå att den traditionella höger-vänster skalan har tjänat ut sin roll, detta oavsett vad man anser om GAL-TAN skalan.

Vi behöver trovärdiga visioner om ett samhälle för alla, där grundvalen vilar på naturens ramar. Där valfrihet och frihet inte stavas konsumtion/konsument. Men partierna tar inte debatten. Istället skjuts det till oss i form av ”hållbara val” och återbrukets mantra. Nu startar ”kriget” om återbruket när IKEA vill ha nya regler så att företagen får ansvar för reparation, återförsäljning och återvinning av produkter. ”Ökningen i energi- och materialomsättningen måste brytas.” Ja, det har IKEA helt rätt i. Men visst låter det väldigt likt, att vi ska börja hyra våra möbler? Och frågan kvarstår; Ska vi leva efter tillväxtkrav och köpa/hyra möbler för att följa trender? Tillväxt är även målet för flygplatserna i norden. De tävlar med varandra och Arlanda satsar på att bli störst. De har haft ”en fantastisk tillväxt” och marknaden svarar på kapacitetsökning. Men på marknaden står även du och jag. Arlanda är ett statligt bolag och vi bör få välja koldioxidfria kollektiva transportmedel. Arlandas investeringspeng på 15 miljarder kan vara en början…

Som medborgare väntar vi oss visioner från partierna där politiska val, beslut blir förutsägbara. Där vi tillerkänns kapaciteten att stå över konsumentinformation i höger - vänsterskalan. Vi är medborgare som inte blir hjälpta av partiernas enfaldiga vägran att se mer än till höger och vänster. Verkligheten har fler dimensioner än så. Att vägra inse det, ses mer som ett trygghetssökande i förbrukade måttstockar.

Är det inte dags att vi återerövrar valfriheten från konsumtionens breddgrader, kräver av partierna att ge oss riktiga val så att vi kan utöva den påverkan som vi medborgare har rätt till? Att kunna påverka samhällsbygget. Frågan om hur vårt samhälle ska se ut 2050, är frågan som ska besvaras. Det är den politiska information vi medborgare behöver.