Vad är välfärd och hur kan vi få det inom planetens gränser?

Välfärd, ett begrepp som ständigt debatteras och de flesta partier i Sverige har gått ut med problemställningar runt omkring hur den ska finansieras. Historiskt har det varit genom ekonomisk tillväxt, dvs ökning produktion av varor och tjänster med ökande konsumtion. Det är så våra partier även ser det idag. Vi behöver med andra ord ständigt köpa saker för att upprätthålla välfärden och vi övertygas via reklam att vi har behov av diverse olika prylar. Men välfärden kräver även andra resurser än enbart ekonomiska.

Välfärdens resursuttag
Rapporten “Global Resources Outlook 2019” konstaterar att 90 procent av förlusten av biologisk mångfald och vattenstress orsakas av resursutvinning och bearbetning. Samma verksamhet bidrar till ungefär hälften av de globala utsläppen av växthusgaser. Rapporten konstaterar att detta inte är hållbart och att vår utmaning är att möta behoven hos alla människor globalt.
Samtidigt förutsägs i OECD:s rapport “Global Material Resources Outlook to 2060 Economic drivers and environmental consequences”, att den globala materialanvändningen kommer mer än fördubblas från 79 Gt år 2011 till 167 Gt år 2060. Icke-metalliska mineraler, såsom sand, grus och kalksten, representerar mer än hälften av den totala materialanvändningen.
I samma rapport menar man att mer än hälften av utsläppen av växthusgaser är relaterade till materialhanteringsaktiviteter (uttag, bearbetning mm). Växthusgasutsläppen i samband med materialhantering stiger till cirka 50 Gt CO2-ekvivalenter före 2060. Här finns fossil bränsleanvändning och produktion av järn- och stål- och byggmaterial som leder till stora energirelaterade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Sammantaget får nivån av resursuttag för vår välfärd förödande konsekvenser.

Men vad är det vi menar med välfärd?
Idag konsumerar vi i Sverige motsvarande fyra planeter. Med de enorma resursuttag som görs, är det hög tid att fundera på vad vi menar med välfärd. Den mer historiska definitionen är allmän välfärd, vilket ger alla i samhället en grundläggande nivå av till exempel skydd, säkerhet, mat, sjukvård och utbildning osv. Det kan ses som den välfärd som traditionellt har skattefinansierats.

Välfärd kan också avse människors samlade levnadsförhållanden som deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden etc. Rent ekonomiskt kan det avse individens samlade ekonomiska resurser. För ekonomiskt utsatta, har vi sociala skyddsnät som socialbidrag, sjukpenning osv. Till de samlade levnadsförhållandena kan även hänföras demokrati, yttrandefrihet, föreningsfrihet osv som anses ge en hög nivå på välfärd där de väl finns.

Begreppet välfärd är alltså ett brett begrepp och undflyende i samhällsdebatten. Med mål om tillväxt (och medföljande konsumtion) så har även begreppet med sin ekonomiska innebörd gått in i begreppet välstånd. Välstånd som blir personens ekonomi, förmögenhet och levnadsstandard. (som mäts vanligen med bruttonationalprodukten (BNP) per capita).

För att få grepp om debatten är det väsentligt att vi så långt det går, ser skillnad på vilken form av välfärd vi debatterar. Är det den välfärd/trygghet som vi önskar att samhället står för, eller är det välstånd för den enskilde?


Valfrihet - ett välfärdsbegrepp?
Ett annat perspektiv är Timbros åsikt om att valfrihet är viktigare än ekonomisk jämlikhet. Begreppet valfrihet har hörts länge i den politiska debatten där utgångspunkten är att den privata sektorn klarar saker bättre (t.ex. kostnadseffektivt, innovativt) än offentlig sektor och vi förutsätts därför välja dessa privata alternativ. Valfrihet att välja offentlig sektors lösningar är inte lika självklar i debatten. Detta kan ifrågasättas starkt, då det är politiken som via lagar och regelverk sätter ramen för den offentliga sektorn. Synsättet på sektorerna och deras effektivitet, blir då i sig ingen naturlag. Däremot kan man konstatera, att om valfrihet är viktigare än ekonomisk jämlikhet, så tillförs valfrihetens möjligheter dem med ekonomiska resurser. Det vet alla som befinner sig i det s.k. utanförskapet. Vad är då valfrihet som välfärdsbegrepp värd?

Vi bör ifrågasätta valfrihetens hyllningar
Individualismen har växt sig allt starkare genom decennier. Självförverkligandet i kombination med att skaffa sig ekonomiska och materiella resurser har blivit måttstocken. Förutom att ekonomiska ansamlingar har skett till ett fåtal människor, så har det paradoxalt byggt på människors flockbeteende. Klädmoden, prylar, nya mobilmodeller mm, utgår ifrån vårt behov av grupptillhörighet och företagen skapar numera livsstilskoncept i sin reklam. Att bli erkänd som tillhörande en viss grupp är eftersträvansvärt för det ger status och trygghet. Ska vi hårdra det, så bygger alltså “valfriheten” (företagens vinster) på vårt flockbeteende.

Ökade ekonomiska skillnader i samhället
Att ökade ekonomiska skillnader i samhället inte är bra har konstaterats vid flertal tillfällen.
I Regeringens Kommittédirektiv för “En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet” står  “Om inkomstskillnaderna blir alltför stora tenderar de dock att motverka andra viktiga mål i samhället, som sammanhållning, tillit och allas lika möjlighet att påverka samhällsutvecklingen.” Kortare sagt, det ger underlag för missnöje och social oro. I det kan
underlag för “starka ledare” skapas. Flocken sätter informella regler om att inte avvika från varandra, men dessa regler kan åsidosättas, om en ledare förstår att använda sig av gruppens längtan och behov. Speciellt tydligt blir detta i ett samhälle med ökande ekonomiska skillnader. Vad det kan leda till orsakar idag stora debatter om ultrahögerns frammarsch.

Debatten om välfärd viktigare än någonsin
Vår konsumtion är ohållbar på en planet med växande befolkning, där merparten har behov att lyfta sig ur fattigdom. Internationellt erkänns behovet av omfördelning av resurser, men samtidigt innehåller även de Globala målen, mål om ekonomisk tillväxt. Hela åtta mål förutsätter en ekonomisk tillväxt globalt. (Se ref. Världskoll Svenska FN förbundet, Globala målen)

Ekonomisk tillväxt brukar försvaras med att det lyfter människor ur fattigdom. Det är riktigt att så har skett historiskt. Men frågan är hur länge detta kan vara en sanning, i förhållande till de problem som samtidigt skapas?

Vart ska vi?
Debatten om vad välfärd är och hur den ska byggas, behöver ta sitt språng utifrån vilken trygghet samhället bör ge oss. Den trygghetsnivå som samhället ger medborgarna kommer oss alla tillgodo, och verkar även sammanhållande med minskade risker för social oro. Här återfinns klassiskt våra trygghetssystem. Vi har även basala behov av bostad, mat, kläder, medicin… Med vår konsumtion kommer vi dock över till vad som kan kategoriseras som lyxkonsumtion. Till det kan ses fler kläder än vi behöver, mer elektronik med fler modellbyten, att vi kastar mat, flygresor för semester…. Kort sagt, allt vi inte behöver för vår basala välfärd. Kanske är det så, att vi blandar ihop begreppen välfärd med välstånd? Om så är fallet, bör vi kunna definiera en nivå av välfärd, som inte bara vi, utan även kommande generationer bör kunna ta del av.

Planetens gränser - kan vi förstå vad det är?
Idag sägs vi överskrida fyra av nio planetära gränser. Vissa menar att det är fler gränser som överskrids. Överskridna gränser påverkar även andra planetära gränser.

Hur får vi grepp om vad en planetär gräns är? För oss som individer kan det kännas som en ren abstraktion. Men vi kan fundera på faktum att t.ex. tillverkning av en mobiltelefon ger 86 kilo i avfall även om mobilen i sig väger mindre än 200 gram. En borrmaskin ger 51 kg i avfall för att produceras och ett par bomullsbyxor ger 25 kilo avfall. Vi kan även pröva att dela ett äpple i bitar, 2, 4 , osv och se hur stora bitar som behövs för att man fortfarande ska uppleva att man får en bit äpple.  

Från tillväxt till…?
Effekterna av råvaruuttag och energibehov gör att den ekonomiska inriktningen med tillväxt som mål behöver ändras. Utgångspunkten för det, är en trygg och rättvis tillvaro som kommer alla tillgodo globalt. Det kommer kräva en omfördelning av resurser, eller som det Globala målet “Ingen hunger” uttrycker det; “ojämlik tillgång och ineffektiv hantering” kan förändras med “modern teknik och rättvisa distributionssystem”.

En dellösning är cirkulär ekonomi där materialet går runt i looper. Vi köper, förbrukar och återvinner. Som dellösning är den bra, men de flesta material kräver påfyllnad då de inte håller i en evig cirkularitet. Till dessa material hör textilfibrer, träfibrer, plast osv. Med en befolkningstillväxt och ständig påfyllning av material, kan cirkulär ekonomi med längre livslängd för produkter, endast vara en dellösning som dämpar. Och även cirkulär ekonomi kräver energi i sin process.
En annan dellösning är minskad materialintensitet där innovationer kommer att spela en stor roll. Men vilka lösningar och strategier som ändå räknas upp, så är hållbar produktion och konsumtion en del av dem. Detta kommer på ett eller annat sätt beröra de tillväxtmål som finns likaväl som det kommer beröra vår livsstil. Alltifrån våra basala behov till lyxkonsumtion. Forskningen formulerar sig olika men kommer i stort fram till, att om alla människor ska leva ett bra liv inom planetens gränser, tyder resultaten på att samhället och dess ekonomiska system måste omstruktureras fundamentalt för att möjliggöra grundläggande behov på en mycket lägre nivå av resursanvändning.

Öppen insiktsfull debatt är nödvändig
En lägre nivå av resursförbrukning är inget vi idag hör från våra partier fastän diskussionen pågår globalt. Möjligen beror det på att obekväma sanningar är inget man kommer med till sina väljare. Det är inte heller något som “marknadskrafterna” vill diskutera då det rör deras verksamhet i högsta grad. Men en lägre nivå av resursanvändning skapar behovet av att  diskutera vilken form av välfärd vi önskar och hur den ska styras och distribueras till oss. Ska välfärden privatiseras eller ske i offentlig regi? Och vad är våra basala behov till skillnad från lyxkonsumtion? ...allt vi vill ha, är trots allt inte ett behov…

Med ökad medvetenhet kan vi komma vidare i att diskutera hur en välfärd inom planetens gränser kan utformas. Vad det kommer att kräva är att samhället aktivt styr mot en hållbar välfärd för alla och kommande generationer. Det kräver en öppen debatt om planetens gränser avseende resurser. Den debatten bör inte ha några försenande dimridåer av påståenden om grön diktatur eller grottboende. Vi bör istället ta den på högsta allvar för fred och våra barns skull.

Lena Wallin


Referenser
Global Resource Outlook 2019
http://www.resourcepanel.org/sites/default/files/documents/document/media/unep_252_global_resource_outlook_2019_web.pdf

OECD - Global Material Resources Outlook to 2060 Economic drivers and environmental consequences
http://www.oecd.org/environment/waste/highlights-global-material-resources-outlook-to-2060.pdf

Världskoll - Svenska FN förbundet
http://www.varldskoll.se/fokus/ekonomisk-tillvaxt

Globala målen
https://www.globalamalen.se/

A good life for all within planetary boundaries
https://www.nature.com/articles/s41893-018-0021-4

Planetens gränser - Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Planetens_gr%C3%A4nser

Fyra av nio planetära gränser överskrids - Stockholms universitet
https://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/fyra-av-nio-planet%C3%A4ra-gr%C3%A4nser-%C3%B6verskrids-1.218028

Kommittédirektiv En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet
Länk till regeringen.se

DN - Lars Calmfors: Därför bör inte inkomstskillnaderna få fortsätta att växa i Sverige
https://www.dn.se/ledare/kolumner/lars-calmfors-darfor-bor-inte-inkomstskillnaderna-fa-fortsatta-att-vaxa-i-sverige/

Osynligt avfall - Avfall Sverige
https://www.avfallsverige.se/osynligtavfall/

‍